Spelt är bland de äldsta sädesslagen som man har odlat. Den har många goda egenskaper: bl. a. innehåller fiber och protein och är lättsmält. Spelt passar utmärkt för matlagning och bakning; smaken är fyllig och lite nötliknande.
Spelt (Triticum spelta) är ett gammalt sädesslag som är besläktad medvete. De äldsta arkeologiska bevis om spelt är ca 9000 år gamla. Spelt härstammar från Främre Asien eller från Sydostra Europa och Mellanöstern. I Europa odlades spelt senas under senneolitikum. Under bronsåldern spred speltodlingen vidare och under järnåldern var den ställvis bland de viktigaste brödsäden i Centraleuropa. Idrottare i antikens Grekland gynnade spelt och för antikens romare var spelt basen för kost. Puls, riklig gröt kokt av vatten och krossade speltkorn, tillhörde vanliga romares mat. Ceres, den romerska gudinnan förskörd, troddes ha en alldeles speciell relation till spelt. Spelt hade en viktig roll också i romerska fester. I ceremonin för confarreatio (den viktigaste och högtidligaste formen av äktenskap) tillhörde att makarna satt på en lammfäll och njöt tillsammans en speltbröd, i närvaro av flamen Dialis (Jupiters överstepräst), pontifex maximus (ledare av pontifex-präster) och tio vittnen. Detta äktenskap kunde i princip inte upphävas.
De äldsta bevis på speltodling i Finland har hittats på Salo-trakten från 300-talet e.v.t., alltså på samma ort där Birkkala gård finns. Spelt var ett populärt sädesslag ännu under medeltiden, men i början av nya tiden och senast under den industriella revolutionen trängde vete ut spelt, eftersom vete ger rikare skörd. Dessutom är det svårt att mekaniskt tröska spelt: det har fragila korn och den lägger sig lätt. I den tyska bergstrakten fortsattes dock speltodlingen, eftersom i den kärva naturen passar bättre för spelt än för vete. När vi på Birkkala gård började odla spelt över 20 år sen, hämtade vi utsädesfrön från Tyskland.
Under århundraden har man förknippat spelt med många slags historier. Det sägs att det Romerska rikets armé matades med spelt. Under 1100-talet prisade abbedissan och naturforskaren Hildegard von Bingen spelt som en ideal växt. Enligt hennes näringslära kan man med hjälp av spelt läka nästan vilken sjukdom som helst,till och med depression.
Fullkornspelt innehåller rikligt med fiber. Enligt forskningen tycks spelt också har mer zink, fosfor och tiamin (B1-vitamin) än vete. Det finns ännu en intressant egenskap: speltkornet har ett väldigt tjockt skal. Skalet har under årtusenden skyddat kornet mot föroreningar och skadeinsekter.
Energi
Fett
varav mättade fettsyror
enkelomättade fettsyror
fleromättade fettsyror
Kolhydrater
varav sockerarter
Kostfiber
Protein
Salt
Energiaa - 320 kcal/1330 kJ
Rasvaa - 2,6 g
josta tyydyttyneitä rasvahappoja - 0,4 g
kertatyydyttymättömiä rasvahappoja - 0,4 g
monityydyttymättömiä rasvahappoja - 1,1 g
Hiilihydraatteja - 59 g
josta sokereita - 2,7 g
Ravintokuitua - 10 g
Proteiinia - 15 g
Natriumia - 0,002 g
320 kcal/1330 kJ
2,6 g
0,4 g
0,4 g
1,1 g
59 g
2,7 g
10 g
15 g
0,002 g
Jämfört med vete innehåller spelt rikligt med protein. Däremot, enligt en australiensisk undersökning, innehåller spelt mindre vissa korta kolhydrater (så kallade FODMAP-kolhydrater) än många andra sädesslag. FODMAP-kolhydrater kan orsaka magknip och svullnad i magen. Spelt passar för många personer med känslig mage, kanske just på grund av dess bra kolhydratsammansättning.
